Bali till Gilioarna
När vi ändå skulle ta oss till Bali passade vi på att göra några stop på vägen på Java ön som vi skulle åka igenom. Det var Bromo och Ijen vulkanerna som lockade. Vi köpte en ordnad tur med förare och hela paketet.
Resan mot Bromo blev en heldagstur med minibuss tillsammans med en salig blandning nationaliteter, ryssar, amerikaner från NYC, kines, holländare och schweizare och vi svenne bananer. Denna dag åkte vi bara buss och gjorde några toalettstop och lunchstop. Landskapet på Java är grönt och med risfält så långt ögat når. Vi kom in i ett skyoväder och vi lovar att när det regnar här då är det som att himmelen öppnar sig. Det började åska och vi såg hur blixtar liksom armar sträcker sig ned över risfälten. Vi kommer in i ett område där en tromb härjat. Träd låg på vägen, plåttak hade flygit av husen och det var mycket skräp och stök. Körande på fel sida av vägen (vänstertrafik) fortsatte vi vår resa uppåt i bergen. Regnet hade avtagit och vi slingrade oss upp för branta små vägar med 100 meters stup på vår vänstra sida. Tur att det var mörkt :) Landskapet blev allt lummigare och bergigare. Vi såg ett par andra vulkaner på från vägen. Häftigt var det!
När man besöker Bromo är det meningen att man vill se vulkanen vid soluppgången. Vid 3.30 gav vi oss iväg mot viewpoint, ett högre berg än vad vulkanen är. Vi åkte med specialbyggda jeepar för att komma upp för de branta vägarna. Soluppgången över den aktiva och rykande Bromo var fantastisk. (vill tillägga att det var 4 grader på berget och vi hyrde vinterjackor på plats.) Vi åkte vidare ned för berget och genom kolsvart sandöken för att bestiga vulkanen. På hästryggen skrittade vi mot vulkanen tills det blev såpass brant att vi själva var tvungna att gå. Det var en cool känsla att sitta på hästryggen genom sandöknen med den rykande Bromo i sikte. Att bestiga en vulkan är egentligen inte så jobbigt, om man är helt friskt :) Det tar ungefär 20 minuter. Bromo brummade sig och röken steg mot skyn. Vi som är en aning höjdrädda gick ned innan de andra då det sluttar väldigt brant.
Vi for tillbaka till hotellet. Äntligen såg man berglandskapet där vi hade sovit över natten. Byborna har byggt sina små hus i branta sluttningar och de har sina odlingar runtomkring. De rider på "gatorna" och hela samhället är bara det värt att besöka.
Det blev dax för oss att åka vidare mot Ijen som vi skulle bestiga nästkommande morgon. Efter en hel dags körning kom vi slutligen till en liten by med endast ett hotell. Rummen var det värsta vi sett och vi bytte två gånger. Det var inte rent och de visste nog inte vad "städa toaletten" var. Usch! Efter att ha legat som en stel pinne hela natten väcktes vi av "nu ber vi tjatet" klockan 3:45. Det är en man som habala habalar sig i en kvart så att ingen ska missa det viktiga tillfället. Genom kaffe och te plantage for vi mot Ijen tidigt på morgonen. Vi hade fått i oss en tugga av den äckliga frukosten som serverades. Vitt rostbröd med smör och chokladströssel urk. Vi blir stående en stund bakom en lastbil som fastnat i en sluttande backe med ett 30tal passagerare på det öppna flaket. Detta måste vara deras lokalbuss. Ijen ligger mellan berg och det är lite svårare och tar längre tid att ta sig upp. De utvinner svavel från vulkanen och arbetarna går upp och ned dagligen med 18 kg svavel på axlarna. De har två korgar på vardera sida som de stoppar de stora blocken i. Tungt arbete och vägen upp från själva vulkanen är farlig och tung. De tjänar 4 kr per lass för att först liksom vi gå upp för den långa och branta vägen upp för berget, ned i själva kraten där de hackar till sig blocken, upp för en slingrig bergsstig som är smaaaal och ned hela vägen där de kom ifrån. De får bara göra ett till två lass per dag. Nere i kraten ryker det för fullt från vulkanen och det blir svårt att andas. Vi gick bara ned en bit men eftersom att det är farligt att andas in all rök bestämde vi oss för att gå uppåt igen. Det blev för många risky möten med männen med korgarna. Vägen var för smal för att få plats med turister och arbetarna. Utsikten över Ijen är vacker. I mitten ligger en turkosblå sjö.
Efter dessa vulkanbesök var vi trötta och hungriga. Vi stannade bara på ofrächa vägkrogar och maten växte i munnen. Det blev mycket marie kex och bananer.
Chaffören hade lovat oss att vi skulle komma till Bali klockan 3 på eftermiddagen. Men vi blev tvungna att åka tillbaka i fel riktning för att byta buss och hämta några andra passagerare. Vi kom till Bali Kuta beach vid klockan 23.00 klockan 23:20 hade vi hittat boende. Iskall dusch och hopp i säng.
Idag skall vi sola och bada på Kuta beach den mest kända stranden. Hela Kuta är uppbyggt för turismen och surfing. Här ligger surfingmärkesaffärerna och barerna på rad. Vi kanske stannar ett par dagar men skall snart bege oss till det resterande öriket i Indonesien.
Resan mot Bromo blev en heldagstur med minibuss tillsammans med en salig blandning nationaliteter, ryssar, amerikaner från NYC, kines, holländare och schweizare och vi svenne bananer. Denna dag åkte vi bara buss och gjorde några toalettstop och lunchstop. Landskapet på Java är grönt och med risfält så långt ögat når. Vi kom in i ett skyoväder och vi lovar att när det regnar här då är det som att himmelen öppnar sig. Det började åska och vi såg hur blixtar liksom armar sträcker sig ned över risfälten. Vi kommer in i ett område där en tromb härjat. Träd låg på vägen, plåttak hade flygit av husen och det var mycket skräp och stök. Körande på fel sida av vägen (vänstertrafik) fortsatte vi vår resa uppåt i bergen. Regnet hade avtagit och vi slingrade oss upp för branta små vägar med 100 meters stup på vår vänstra sida. Tur att det var mörkt :) Landskapet blev allt lummigare och bergigare. Vi såg ett par andra vulkaner på från vägen. Häftigt var det!
När man besöker Bromo är det meningen att man vill se vulkanen vid soluppgången. Vid 3.30 gav vi oss iväg mot viewpoint, ett högre berg än vad vulkanen är. Vi åkte med specialbyggda jeepar för att komma upp för de branta vägarna. Soluppgången över den aktiva och rykande Bromo var fantastisk. (vill tillägga att det var 4 grader på berget och vi hyrde vinterjackor på plats.) Vi åkte vidare ned för berget och genom kolsvart sandöken för att bestiga vulkanen. På hästryggen skrittade vi mot vulkanen tills det blev såpass brant att vi själva var tvungna att gå. Det var en cool känsla att sitta på hästryggen genom sandöknen med den rykande Bromo i sikte. Att bestiga en vulkan är egentligen inte så jobbigt, om man är helt friskt :) Det tar ungefär 20 minuter. Bromo brummade sig och röken steg mot skyn. Vi som är en aning höjdrädda gick ned innan de andra då det sluttar väldigt brant.
Vi for tillbaka till hotellet. Äntligen såg man berglandskapet där vi hade sovit över natten. Byborna har byggt sina små hus i branta sluttningar och de har sina odlingar runtomkring. De rider på "gatorna" och hela samhället är bara det värt att besöka.
Det blev dax för oss att åka vidare mot Ijen som vi skulle bestiga nästkommande morgon. Efter en hel dags körning kom vi slutligen till en liten by med endast ett hotell. Rummen var det värsta vi sett och vi bytte två gånger. Det var inte rent och de visste nog inte vad "städa toaletten" var. Usch! Efter att ha legat som en stel pinne hela natten väcktes vi av "nu ber vi tjatet" klockan 3:45. Det är en man som habala habalar sig i en kvart så att ingen ska missa det viktiga tillfället. Genom kaffe och te plantage for vi mot Ijen tidigt på morgonen. Vi hade fått i oss en tugga av den äckliga frukosten som serverades. Vitt rostbröd med smör och chokladströssel urk. Vi blir stående en stund bakom en lastbil som fastnat i en sluttande backe med ett 30tal passagerare på det öppna flaket. Detta måste vara deras lokalbuss. Ijen ligger mellan berg och det är lite svårare och tar längre tid att ta sig upp. De utvinner svavel från vulkanen och arbetarna går upp och ned dagligen med 18 kg svavel på axlarna. De har två korgar på vardera sida som de stoppar de stora blocken i. Tungt arbete och vägen upp från själva vulkanen är farlig och tung. De tjänar 4 kr per lass för att först liksom vi gå upp för den långa och branta vägen upp för berget, ned i själva kraten där de hackar till sig blocken, upp för en slingrig bergsstig som är smaaaal och ned hela vägen där de kom ifrån. De får bara göra ett till två lass per dag. Nere i kraten ryker det för fullt från vulkanen och det blir svårt att andas. Vi gick bara ned en bit men eftersom att det är farligt att andas in all rök bestämde vi oss för att gå uppåt igen. Det blev för många risky möten med männen med korgarna. Vägen var för smal för att få plats med turister och arbetarna. Utsikten över Ijen är vacker. I mitten ligger en turkosblå sjö.
Efter dessa vulkanbesök var vi trötta och hungriga. Vi stannade bara på ofrächa vägkrogar och maten växte i munnen. Det blev mycket marie kex och bananer.
Chaffören hade lovat oss att vi skulle komma till Bali klockan 3 på eftermiddagen. Men vi blev tvungna att åka tillbaka i fel riktning för att byta buss och hämta några andra passagerare. Vi kom till Bali Kuta beach vid klockan 23.00 klockan 23:20 hade vi hittat boende. Iskall dusch och hopp i säng.
Idag skall vi sola och bada på Kuta beach den mest kända stranden. Hela Kuta är uppbyggt för turismen och surfing. Här ligger surfingmärkesaffärerna och barerna på rad. Vi kanske stannar ett par dagar men skall snart bege oss till det resterande öriket i Indonesien.
Kommentarer
Trackback
