Hejda filli
För nästan exakt fem veckor sedan landade vi i Filippinerna. Vad tiden gått fort. Vi är mer än nöjda med vår vistelse här trots vulkanutbrott och politiska mördare.
Vi har besökt 10 öar plus alla små härliga små sanddynor med lite regnskog i mitten öarna. Filippinerna överträffade alla våra förväntningar, som man alltid skriver här på resdagboken-ett paradis. Samtidigt känns det skönt att åka vidare och se annat än paradisstränder, luriga taxichafförer (Filippinare gillar inte backpackers, så fort de ser en vit man ser man dollartecken i ögonen, LURA LURA och åter Lura, turistpriser och lokalbefolkningspriser. När det visar sig att man hellre betalar en femma för bussen som tar en halvtimme längre än en taxi som kostar 300 sek blir de sura. De vill bara tjäna pengar på en.) Vi kommer inte heller sakna de ohjälpsamma receptionisterna. (Inte alla men många)
Boracay lämnade vi på nyårsaftonsmorgon med en tår i ögat. Trots att det var ett samhälle för turister så tyckte vi om det, det var verkligen semester på semestern. Under eftermiddagen flög vi till Manila, inte vårt favoritställe på jorden precis. Men vistelsen här blev bra. Vi bodde i den rika delen Makati som är en aning turistvänligare ställe. Dyrare ja, men om man vill slippa bo i samma byggnad som 20 bordeller, inte kunna gå ut på gatan utan att bli rånad och se massa uteliggarfamiljer så var det helt klart värt priset. Vårt rum var lika stort som vår etta i Göteborg. Stort för att vara ett hotellrum och litet för att vara en lägenhet :) Vi tog taxi till och från det närliggande varuhuset där också Hardrockcafe låg. Vi bokade bord och tillbringade vår nyårsaftonskväll där tillsammans med massa andra turister och ett Liveband ZOO. Runt om i staden sköts det upp raketer mellan de höga skyskraporna. Det lät som bomber och kulsprutor.
Idag ska vi tillbringa sista timmarna på Mega Mall. Ja ett stort varuhus. Här finns allt, kilometerlånga gångar med affärer där de säljer allt mellan himmel och jord. Bra tidsfördriv. Det finns dessutom en stooor spelhall, bio, restauanger och bowling. Sådana varuhus hittar man överallt i storstäderna.
Ikväll flyger vi från Clark, 2 timmar med buss från Mega Mall med Philtranco bussbolag. Vid åttatiden landar vi i Kota Kinabalu för att sedan åka vidare till Indonesien. Indonesien nästa.
Vi har besökt 10 öar plus alla små härliga små sanddynor med lite regnskog i mitten öarna. Filippinerna överträffade alla våra förväntningar, som man alltid skriver här på resdagboken-ett paradis. Samtidigt känns det skönt att åka vidare och se annat än paradisstränder, luriga taxichafförer (Filippinare gillar inte backpackers, så fort de ser en vit man ser man dollartecken i ögonen, LURA LURA och åter Lura, turistpriser och lokalbefolkningspriser. När det visar sig att man hellre betalar en femma för bussen som tar en halvtimme längre än en taxi som kostar 300 sek blir de sura. De vill bara tjäna pengar på en.) Vi kommer inte heller sakna de ohjälpsamma receptionisterna. (Inte alla men många)
Boracay lämnade vi på nyårsaftonsmorgon med en tår i ögat. Trots att det var ett samhälle för turister så tyckte vi om det, det var verkligen semester på semestern. Under eftermiddagen flög vi till Manila, inte vårt favoritställe på jorden precis. Men vistelsen här blev bra. Vi bodde i den rika delen Makati som är en aning turistvänligare ställe. Dyrare ja, men om man vill slippa bo i samma byggnad som 20 bordeller, inte kunna gå ut på gatan utan att bli rånad och se massa uteliggarfamiljer så var det helt klart värt priset. Vårt rum var lika stort som vår etta i Göteborg. Stort för att vara ett hotellrum och litet för att vara en lägenhet :) Vi tog taxi till och från det närliggande varuhuset där också Hardrockcafe låg. Vi bokade bord och tillbringade vår nyårsaftonskväll där tillsammans med massa andra turister och ett Liveband ZOO. Runt om i staden sköts det upp raketer mellan de höga skyskraporna. Det lät som bomber och kulsprutor.
Idag ska vi tillbringa sista timmarna på Mega Mall. Ja ett stort varuhus. Här finns allt, kilometerlånga gångar med affärer där de säljer allt mellan himmel och jord. Bra tidsfördriv. Det finns dessutom en stooor spelhall, bio, restauanger och bowling. Sådana varuhus hittar man överallt i storstäderna.
Ikväll flyger vi från Clark, 2 timmar med buss från Mega Mall med Philtranco bussbolag. Vid åttatiden landar vi i Kota Kinabalu för att sedan åka vidare till Indonesien. Indonesien nästa.
Bantayan-Cebu-Boracay
Här förflyttar vi oss fort. Filippinerna är lätt och billigt att resa i. Cebu pacific säljer flygbiljetter mellan öarna för ett par hundralappar och bussar och färjor kostar desto mindre.
Den sista dagen på Bantayan njöt vi av brakarefrukosten som de serverade. Det är nog den godaste osten vi smakat någonsin. Vi solade och badade och tillbringade eftermiddagen på floatingbar, en bar mitt ute i havet. Guppande och härligt. Vi hade gott sällskap av paren vi träffade i bankomatkön. Lustigt att man helt plötsligt firar jul med några man träffar i en bankomatkö, det hade aldrig hänt i Sverige!
Vi hyrde tv och film upp till vårt rum. Att en sådan annars så självklar sak kan uppskattas så mycket.
Vi ville vidare till Boracay, vi åkte via Cebu city och tillbringade en natt på samma hotell som tidigare.
Väntan på flygplatsen i Cebu nästa dag blev låång. Planen som skulle gå till Boracay var knappt halvfulla därför satte de alla resenärer på ett och samma flyg på eftermiddagen istället. Surt nog.. Vi kom lagom till solnedgången, vackert! Vi gick runt i en timmes tid på white beach som är turiststråket. Och ja turister kan man säga att det kryllade av. Vi visste och hade varnats för att Boracay är det turisttätaste ön på Filippinerna, men vi hade nog inte väntat oss detta. BARA turister restauranger barer hotell på hotell ihopbyggt. Vi hittade slutligen ett bra boende för ett bra pris, och då är ett bra pris 1000 peso lika med 160 sek (vilket är dyrt om man jämför med andra ställen på Filippinerna)
Stranden är trots allt charmig med kokospalmer längst den 3 km långa vita strandremsan. Vi kom på att om man ställer klockan på 6 på morgonen borde vi få stranden för oss själva, gå en morgonpromenad längst stranden är ju inte fel innan solen steker hett. FEL, alla kritvita koreaner (det är fint att vara vit i Korea) passade på att vistas ute innan solen tittade fram och riskerade att färga deras bleka kroppar. Det var lika mycket folk som vid vilken timme som helst. Trots detta har vi fortsatt med våra promenader varje dag, 2 timmar har det tagit oss för att gå fram och tillbaka, skönt!
Boracay har trots allt alla turister och lokalbefolkning som säger HEj på svenska (som vi hatar) varit kanon. Fantastiskt vacker Ö och då ska vi inte tala om det pool liknande vattnet crystal clear.
Idag sista dagen innan nyårsfirandet i Manila har vi varit uppe på en utkikspunkt. Apor överallt och fin utsikt över den lilla öns 30 stränder.
Imorgon blir det andra bullar, back to real Filippinerna Manila och nyårsfirande i Makati som skall vara tryggt. Vi kommer sakna er Sara och Arvid som vi annars brukar fira nyår tillsammans med :(
Vi skriver igen nästa år :) Gott nytt 2010 året då vi kommer tillbaka igen.. hehehe
Den sista dagen på Bantayan njöt vi av brakarefrukosten som de serverade. Det är nog den godaste osten vi smakat någonsin. Vi solade och badade och tillbringade eftermiddagen på floatingbar, en bar mitt ute i havet. Guppande och härligt. Vi hade gott sällskap av paren vi träffade i bankomatkön. Lustigt att man helt plötsligt firar jul med några man träffar i en bankomatkö, det hade aldrig hänt i Sverige!
Vi hyrde tv och film upp till vårt rum. Att en sådan annars så självklar sak kan uppskattas så mycket.
Vi ville vidare till Boracay, vi åkte via Cebu city och tillbringade en natt på samma hotell som tidigare.
Väntan på flygplatsen i Cebu nästa dag blev låång. Planen som skulle gå till Boracay var knappt halvfulla därför satte de alla resenärer på ett och samma flyg på eftermiddagen istället. Surt nog.. Vi kom lagom till solnedgången, vackert! Vi gick runt i en timmes tid på white beach som är turiststråket. Och ja turister kan man säga att det kryllade av. Vi visste och hade varnats för att Boracay är det turisttätaste ön på Filippinerna, men vi hade nog inte väntat oss detta. BARA turister restauranger barer hotell på hotell ihopbyggt. Vi hittade slutligen ett bra boende för ett bra pris, och då är ett bra pris 1000 peso lika med 160 sek (vilket är dyrt om man jämför med andra ställen på Filippinerna)
Stranden är trots allt charmig med kokospalmer längst den 3 km långa vita strandremsan. Vi kom på att om man ställer klockan på 6 på morgonen borde vi få stranden för oss själva, gå en morgonpromenad längst stranden är ju inte fel innan solen steker hett. FEL, alla kritvita koreaner (det är fint att vara vit i Korea) passade på att vistas ute innan solen tittade fram och riskerade att färga deras bleka kroppar. Det var lika mycket folk som vid vilken timme som helst. Trots detta har vi fortsatt med våra promenader varje dag, 2 timmar har det tagit oss för att gå fram och tillbaka, skönt!
Boracay har trots allt alla turister och lokalbefolkning som säger HEj på svenska (som vi hatar) varit kanon. Fantastiskt vacker Ö och då ska vi inte tala om det pool liknande vattnet crystal clear.
Idag sista dagen innan nyårsfirandet i Manila har vi varit uppe på en utkikspunkt. Apor överallt och fin utsikt över den lilla öns 30 stränder.
Imorgon blir det andra bullar, back to real Filippinerna Manila och nyårsfirande i Makati som skall vara tryggt. Vi kommer sakna er Sara och Arvid som vi annars brukar fira nyår tillsammans med :(
Vi skriver igen nästa år :) Gott nytt 2010 året då vi kommer tillbaka igen.. hehehe
Jul pa Bantayan
Vi vill först börja med att önska God Jul till alla våra trogna läsare. Idag på självaste julafton började vi med en promenad på stranden och en brakarefrukost. Vi bor på ett norskägt hotell med jättebra service och fina rum. Det är många skandinavier som driver sina business här på ön tillsammans med en Filippina kvinna. Turisterna som vi träffat består också bara av skandinavier. Jaja sålänge menyerna är på engelska är vi nöjda :)
Vi blev kvar på Malapascua island. Efter provdyket blev Mikael helt såld så han har pluggat dykteori och dykt 2-3 gånger om dagen i tre dagar. Han klarade teoriprovet på första försöket så nu får han lov att dyka till 18 meter :)
Bantayan Island är grannön till Malapascua, en aning större 6 mil i omkrets. Det finns inga fina rev att snorkla eller dyka vid så det blir mycket solande och badande och moppetur. Igår dagen före dopparedagen tog våra pengar slut. Bankomater växer inte på träd i detta land. Vi tog oss till Bantayan town och tillbringade 1 timme i bankomatkön, det verkar inte som att en enda Filippino har använt sina bankomatkort eftersom att var och varannan behövde hjälp med att ta ut pengar. Vi tillbringade vår timme tillsammans med två andra svenska par. När det väl var vår tur tog bankomaten inte vårt kort och noll kr på visa kortet, skit! Vi fick helt enkelt gå ur kön, ringa telefonbanken och köa i 1,40 h Igen, idag kanske pengarna skulle vara slut.
Julkvällen skall vi fira tillsammans med Martin Emelie Nicole och Vincent, de från bankomatkön, så det kan väl inte bli mer svenskt än så här :) Trots alla tiggarungar som springer efter en och sjunger julsånger och slutar med ordet MONEY så nä vi kan inte påstå att vi har någon julkänsla alls :)
Vi har hört om er vita jul, det var ju lite synd att man missade den! Hoppas allt är bra hemma och att snön inte hinner regna bort! God Jul :D
Vi blev kvar på Malapascua island. Efter provdyket blev Mikael helt såld så han har pluggat dykteori och dykt 2-3 gånger om dagen i tre dagar. Han klarade teoriprovet på första försöket så nu får han lov att dyka till 18 meter :)
Bantayan Island är grannön till Malapascua, en aning större 6 mil i omkrets. Det finns inga fina rev att snorkla eller dyka vid så det blir mycket solande och badande och moppetur. Igår dagen före dopparedagen tog våra pengar slut. Bankomater växer inte på träd i detta land. Vi tog oss till Bantayan town och tillbringade 1 timme i bankomatkön, det verkar inte som att en enda Filippino har använt sina bankomatkort eftersom att var och varannan behövde hjälp med att ta ut pengar. Vi tillbringade vår timme tillsammans med två andra svenska par. När det väl var vår tur tog bankomaten inte vårt kort och noll kr på visa kortet, skit! Vi fick helt enkelt gå ur kön, ringa telefonbanken och köa i 1,40 h Igen, idag kanske pengarna skulle vara slut.
Julkvällen skall vi fira tillsammans med Martin Emelie Nicole och Vincent, de från bankomatkön, så det kan väl inte bli mer svenskt än så här :) Trots alla tiggarungar som springer efter en och sjunger julsånger och slutar med ordet MONEY så nä vi kan inte påstå att vi har någon julkänsla alls :)
Vi har hört om er vita jul, det var ju lite synd att man missade den! Hoppas allt är bra hemma och att snön inte hinner regna bort! God Jul :D
